Nu är det bara drygt 2 veckor kvar tills nästa tävling, som är på Ring Knutstorp.
Lämpligt nog så har SDK en tvådagarskörning på denna banan imorgon och på Fredag.
Eftersom jag behöver köra in mig lite extra på denna banan (klotade där förra gången oxå), så är det bara till o packa rejsbussen o bege sig ner ikväll.
Dom lovar regn på torsdag, men ganska fint på fredag. Så det är lika bra o packa med sig regndäcken. Har bara kört med regndäck 2 ggr innan, så detta kan bli ett bra tillfälle o få känna på det igen.
Vil avsluta med att tacka alla som var o hälsade på mig på A-torp. Det värmde och var jättekul! Tyvärr så var jag lite frånvarande ibland kanske. Men det var Tommys fel, som körde så hårt med mig ;) Hoppas inte ni blev avskräckta, utan kommer fler gånger. Jag behöver all stöd jag kan få.
onsdag 27 maj 2009
Bromsar ska vara bra o ha!
Är det ingen som är nyfiken på vad som hände med bilen, när vi åkte til Anderstorp?
Vi blev iaf lite överraskade när vi tog bort hjulet. Bromskivan hade gått av på ett litet annorlunda sätt. Som tur var så hade jag ju mekaniker med mig :)
Vi fulmekade lite som vanligt. Sen var det bara o köra hem lite försiktigt, med reduserad bromsverkan. Lite vardagsspänning är aldrig fel.
måndag 11 maj 2009
torsdag 7 maj 2009
Blod svett och lite rejsing! Del IV
...Hjärtat pumpar för fullt, och tackar för det nya syret. Känns som att lungorna jobbar i sama takt, som med slagen. In i "halkhögern" , fel växel, får dåligt driv ut på gamla start/mål. Lyckas hålla folket bakom mig. In i gp-kurvan, inte bromsa för mycket. Försöker ta lite höjd för att få med lite extra fart ut..
Nu kommer vi till den andra saken som lägger av. Nämligen hjärnan. Ärligt talat så minns jag inte så mycket av rejset. Mest en massa fragment, och korta episoder. Nu när jag tänker tillbaka, så blandar jag även ihop dom båda rejsen. Är full av avund till dom som kan beskriva i detalj hur dom körde rejset. Måste nog byta ut min inspelningsmodul. (finns den i kolfiber)
Har några framför mig. Tempot är faktiskt inte så högt, men mycket folk överallt. Känner att jag kan köra lite fortare än framförvarande. Satsar hårt in i opel-kurvan , ser att många tar ett snålt o tajt spår. Tycker att det är dax o vara lite kreativ här.
Fantasktiskt vilka idéer man får under pressade situationer. Här skulle det köras om personer på yttern, både högt o lågt. Vet faktiskt inte om det går i dessa hastigheter. Men just då var jag helt övertygad.
Kommer med bra fart in i kurvan, håller ett högt spår. Tar in på framförvarande, och ligger jämsides. Passerar apex, vrider huvet långt till vänster. Ett leende i triumf började framträda innanför hjälmen.
Plötsligt händer något jag inte känner igen. Cykeln vill inte svänga dit jag vill. utan driftar rakt ut i tangentens riktning. Fattar inte vad som händer riktigt.
Shit! Tvåhjulssläpp, är det möjligt. Jodå! Hon glider så fin så. Lyckas reda ut det, men tappar övertaget direkt. Högmod ska ju som brukligt straffas, och även så denna gången. Men lite coolt kändes det ändå :) Dock blir detta misstag nr.2
I denna lilla fadäsen tappar jag ytterligare ngn placering. Har nu en liten lucka till framförvarande. Försöker konsentrera mig på körning. Tar in meter för meter. Det går några varv utan at ngt speciellt händer. Jag försöker hålla ett jämt o bra tempo. Har kommit ikapp framförvarande. Börjar nu känna av armarna, Höger underarm, börjar nu få ett pump av guds nåde. Konsentrationen börjar svikta, och jag gör lite småfel då o då. Vill minnas att någon stans påvägen, försökte Dick bromsa om mig efter flygrakan. Blev lite sent för honom, så jag tog han direkt efter första högern. Rune var oxå med på ett hörn här.
Känner att jag inte orkar hålla tempot längre. Dick o Rune passerar mig ganska lätt. Jag börjar få svårt att bromsa. Högerarmen börjar krampa, orkar inte hålla i styret. klänger mig fast med fingertopparna. Kommer bara till halvgas, sen lyder inte handen mig.
Sitter och blir mer eller mindre förbannad. Har tappat ett gäng plaseringar, och börjar bli lite uppgiven.
Börjar leta efter målflagg redan på 7e varvet tror jag. Hade missat att dom hade en liten tavla där dom visade vilket varv man var på. Nu var jag riktigt jäkla trött. Fattade ingenting. är det såhär jobbigt verkligen? Mitt i all min självömkan, bromsar Mikkel om mig helt oanmält.
Nä nu jälar får det vara nog!
Nu blir jag arg på riktigt, Komma här o komma bara. Tvingar fram några extra droppar adrenalin. Hakar på direkt, och lägger mig tätt bakom. Jag får kväljningar, sväljer, och bromsar om honom innan Hansen-kurvan. Bära eller brista, nu var det bara och dra på, så att det mörkar för ögonen på Iron Maiden.
Är så trött att jag håller på att trilla av hojen i karusellen. Sväljer ännu en gång, jäklar vad surt det smakar. Svänger ut på start/mål, Ser till min stora glädje att dom börjar fumla med målflaggan. Bara ett varv till!
Kryper ner bakom glaset, allt är som ett töcken. Bromsar jäkligt sent. Mikkel ska inte om igen., om han nu ligger där bakom. Får man ha backspeglar när man rejsar? Försöker ta så deffensiva spår som möjligt, Sväljer några gånger till, sen ligger jag o vinglar i karusellen för sista gången. Ser målflaggan, och ska självklart poppa upp hojen på bakhjulet. Det ska man göra har jag sett. Misslyckas totalt, orkar varken gasa eller koppla... Patetiskt!!
Nu kommer vi till den andra saken som lägger av. Nämligen hjärnan. Ärligt talat så minns jag inte så mycket av rejset. Mest en massa fragment, och korta episoder. Nu när jag tänker tillbaka, så blandar jag även ihop dom båda rejsen. Är full av avund till dom som kan beskriva i detalj hur dom körde rejset. Måste nog byta ut min inspelningsmodul. (finns den i kolfiber)
Har några framför mig. Tempot är faktiskt inte så högt, men mycket folk överallt. Känner att jag kan köra lite fortare än framförvarande. Satsar hårt in i opel-kurvan , ser att många tar ett snålt o tajt spår. Tycker att det är dax o vara lite kreativ här.
Fantasktiskt vilka idéer man får under pressade situationer. Här skulle det köras om personer på yttern, både högt o lågt. Vet faktiskt inte om det går i dessa hastigheter. Men just då var jag helt övertygad.
Kommer med bra fart in i kurvan, håller ett högt spår. Tar in på framförvarande, och ligger jämsides. Passerar apex, vrider huvet långt till vänster. Ett leende i triumf började framträda innanför hjälmen.
Plötsligt händer något jag inte känner igen. Cykeln vill inte svänga dit jag vill. utan driftar rakt ut i tangentens riktning. Fattar inte vad som händer riktigt.
Shit! Tvåhjulssläpp, är det möjligt. Jodå! Hon glider så fin så. Lyckas reda ut det, men tappar övertaget direkt. Högmod ska ju som brukligt straffas, och även så denna gången. Men lite coolt kändes det ändå :) Dock blir detta misstag nr.2
I denna lilla fadäsen tappar jag ytterligare ngn placering. Har nu en liten lucka till framförvarande. Försöker konsentrera mig på körning. Tar in meter för meter. Det går några varv utan at ngt speciellt händer. Jag försöker hålla ett jämt o bra tempo. Har kommit ikapp framförvarande. Börjar nu känna av armarna, Höger underarm, börjar nu få ett pump av guds nåde. Konsentrationen börjar svikta, och jag gör lite småfel då o då. Vill minnas att någon stans påvägen, försökte Dick bromsa om mig efter flygrakan. Blev lite sent för honom, så jag tog han direkt efter första högern. Rune var oxå med på ett hörn här.
Känner att jag inte orkar hålla tempot längre. Dick o Rune passerar mig ganska lätt. Jag börjar få svårt att bromsa. Högerarmen börjar krampa, orkar inte hålla i styret. klänger mig fast med fingertopparna. Kommer bara till halvgas, sen lyder inte handen mig.
Sitter och blir mer eller mindre förbannad. Har tappat ett gäng plaseringar, och börjar bli lite uppgiven.
Börjar leta efter målflagg redan på 7e varvet tror jag. Hade missat att dom hade en liten tavla där dom visade vilket varv man var på. Nu var jag riktigt jäkla trött. Fattade ingenting. är det såhär jobbigt verkligen? Mitt i all min självömkan, bromsar Mikkel om mig helt oanmält.
Nä nu jälar får det vara nog!
Nu blir jag arg på riktigt, Komma här o komma bara. Tvingar fram några extra droppar adrenalin. Hakar på direkt, och lägger mig tätt bakom. Jag får kväljningar, sväljer, och bromsar om honom innan Hansen-kurvan. Bära eller brista, nu var det bara och dra på, så att det mörkar för ögonen på Iron Maiden.
Är så trött att jag håller på att trilla av hojen i karusellen. Sväljer ännu en gång, jäklar vad surt det smakar. Svänger ut på start/mål, Ser till min stora glädje att dom börjar fumla med målflaggan. Bara ett varv till!
Kryper ner bakom glaset, allt är som ett töcken. Bromsar jäkligt sent. Mikkel ska inte om igen., om han nu ligger där bakom. Får man ha backspeglar när man rejsar? Försöker ta så deffensiva spår som möjligt, Sväljer några gånger till, sen ligger jag o vinglar i karusellen för sista gången. Ser målflaggan, och ska självklart poppa upp hojen på bakhjulet. Det ska man göra har jag sett. Misslyckas totalt, orkar varken gasa eller koppla... Patetiskt!!
onsdag 6 maj 2009
Blod svett och lite rejsing! Del III
... Lampan tänds, motorerna varvar, visiret immar igen, tittar på varvräknaren, ca.6k rpm. Tittar på lampan, la jag i 1:an? Inte släppa ut kopplingen för fort nu, mjukt o fint, sneglar på lampan igen. Är ganska säker på at jag la i 1:ans växel. Hjärtat slår, och jag har slutat andas...
Plötsligt slocknar det!
Nu kanske ni tänker på lampan? Ni har förvisso rätt, men även vissa andra vitala funktioner lägger av här. Just i detta ögonblicket, och 20min framöver så gör jag en ny upptäckt. Det var lite det här jag var nyfiken på när det gällde rejsing. Andningen var det första som la av, glömde liksom av att andas (trodde inte det var möjligt) men jo då! Hjärnaktiviteten gjorde frivolter, o rationellt tänkande kunde jag inte stava till. Det enda som verkade funka som det skulle, var hjärtat. Och jäklar vad bra det funkade oxå.
Jag var iväg!
Fick till en bra start och håller jämna steg med raderna framför mig. Jag hör Tommys röst. "Om du nu ska klota, så är det nu?" Vad menade han med det? Han sa oxå ngt om att "Det är bara o slänga in framhjulet, och visa vem som bestämmer" För en liten stund sedan lät allt det där ganska enkelt o klokt. Just nu helt galet! Bestämde mig ganska fort för att följa en annan fras som följt oss som en röd tråd under helgen. "Glöm inte o ha roligt"
Tror inte att jag tappar någon placering in i första böjen. Vet att jag hade en cykel på var sida om mig. Valde att släppa av lite. Det där med att visa vem som bestämmer funkade sådär. Vill minnas att jag fick till en helt ok utgång, och jag håller jämna steg med fältet. Gasar så skjortan står rakt ut längs flygrakan. Helt plötsligt börjar det svänga lite. Det brukar betyda att det är dax att bromsa "lite" om en stund. Jag är omringad av hojar. Har inte en aning om vart jag ligger. Vill inte börja min karriär med att torpedera X antal medtävlande, så jag bromsar ganska tidigt. Det var misstag nr.1. Som ett möte bromsar 1 eller 2 om mig. Nu jäklar är det trångt här nere i böjen. Detta kommer aldrig att gå väl . Men det löste sig på ngt lustigt sätt. Jag lever! tänkte jag, och tog mitt första andetag sedan starten.
Hittade ett litet klipp, som ganska väl beskriver sinnesnärvaron:
To be continued...
Plötsligt slocknar det!
Nu kanske ni tänker på lampan? Ni har förvisso rätt, men även vissa andra vitala funktioner lägger av här. Just i detta ögonblicket, och 20min framöver så gör jag en ny upptäckt. Det var lite det här jag var nyfiken på när det gällde rejsing. Andningen var det första som la av, glömde liksom av att andas (trodde inte det var möjligt) men jo då! Hjärnaktiviteten gjorde frivolter, o rationellt tänkande kunde jag inte stava till. Det enda som verkade funka som det skulle, var hjärtat. Och jäklar vad bra det funkade oxå.
Jag var iväg!
Fick till en bra start och håller jämna steg med raderna framför mig. Jag hör Tommys röst. "Om du nu ska klota, så är det nu?" Vad menade han med det? Han sa oxå ngt om att "Det är bara o slänga in framhjulet, och visa vem som bestämmer" För en liten stund sedan lät allt det där ganska enkelt o klokt. Just nu helt galet! Bestämde mig ganska fort för att följa en annan fras som följt oss som en röd tråd under helgen. "Glöm inte o ha roligt"
Tror inte att jag tappar någon placering in i första böjen. Vet att jag hade en cykel på var sida om mig. Valde att släppa av lite. Det där med att visa vem som bestämmer funkade sådär. Vill minnas att jag fick till en helt ok utgång, och jag håller jämna steg med fältet. Gasar så skjortan står rakt ut längs flygrakan. Helt plötsligt börjar det svänga lite. Det brukar betyda att det är dax att bromsa "lite" om en stund. Jag är omringad av hojar. Har inte en aning om vart jag ligger. Vill inte börja min karriär med att torpedera X antal medtävlande, så jag bromsar ganska tidigt. Det var misstag nr.1. Som ett möte bromsar 1 eller 2 om mig. Nu jäklar är det trångt här nere i böjen. Detta kommer aldrig att gå väl . Men det löste sig på ngt lustigt sätt. Jag lever! tänkte jag, och tog mitt första andetag sedan starten.
Hittade ett litet klipp, som ganska väl beskriver sinnesnärvaron:
To be continued...
Blod svett och lite rejsing! Del II
"Ha roligt!" Blev vårat mantra denna helgen.
Fredagen fortsatte med mycket bantid. Tror jag lyckades köra 6x30min. Började ganska lugnt på 1,48 tider. Men allt eftersom tiden gick och tekniken finslipades (Tommys tjöt) så hade jag kommit ner på 1,43 tider. Kände mig mer än nöjd, och kände att jag hade bra fart i kroppen. Däcken och den nybytta fjädern bak, funkade kanon (Tack Ahlström).
På kvällen flyttade vi in våra saker i depåboxen. Blev ganska sent efter lite fulmekande med bromsar m.m.
Väl nerkrupen under täcket kände jag mig riktigt mör i kroppen. Armarna hade fått ganska mycket stryk under dagen. Kände att jag inte kunde göra så mycket mer nu. Utan nu var det "bare o åk" Till slut somnade jag med en skön förväntat om morgondagen. Det sista jag hörde, någonstans i bakgrunden. Var Tommy som snackade om spårval, teknik, bromste....
Lördag
Upp med tuppen! Nu skulle anmälan ske. Besiktiga hojen m.m. Allt gick som det skulle. På besiktningen var det en liten tjej (10år?) Som undrade om jag hade "stjöm"? Tittade lite sådär funderande på henne med lätt lutande huvud, och rynkande ögonbryn. -Självklart svarade jag, som att det var den självklaraste saken i världen. Senare sa min vapendragare. Att hon frågade om jag hade "Skum" (tankfoam). Ja det är inte lätt ibland :)
Nu var det inte så mycket spårval och teknik som språkades. Utan nu var det taktik för hela slanten. Hur svårt kan det vara o kvala tyckte jag. Då vart det Tommy som kollade på mig med snett huvud och rynkande ögonbryn.
Lite pirrigt var det inför kvalet, men på ett bra sätt. Jag var taggad och förväntansfull. Jag gjorde i mångt o mycket, som min Coach sa. La en helt ok tid för mig, en låg 1,44. Detta visade sig räcka till en 10:e startposition av 25 startande. OJ!
Rejs 1
Hade lyckats vila lite innan rejset. Var som sagt lite sliten i kroppen. Armarna var var stela o ömma. Ingen hade sagt til mig att det är jobbigt att rejsa. Jag har ju ändå spelat mycket fotboll o lite handboll i mina dagar... för ca 15 år, och 10kg sedan. Konstigt!
Jag hittar min plats på gridden. Var ju inte så svårt. Någon snäll person med ett gott ordningssinne hade ställt ut små skyltar på just den plasten man skulle stå. Riktigt finurligt får jag lov att säga.
Äntligen var det tid för start. Lite nervös var man såklart, men mest förväntansfull. Nu stod man äntligen här, efter all planering och tid man lagt ner på detta. Folk skruvade på sig i sadlarna, rättade till utrustningen, lekte med visiren, la i 1:an för kanske 5:e gången m.m, allt detta till musiken av varvande motorer. Förväntan låg i luften...
Forts följer...
Fredagen fortsatte med mycket bantid. Tror jag lyckades köra 6x30min. Började ganska lugnt på 1,48 tider. Men allt eftersom tiden gick och tekniken finslipades (Tommys tjöt) så hade jag kommit ner på 1,43 tider. Kände mig mer än nöjd, och kände att jag hade bra fart i kroppen. Däcken och den nybytta fjädern bak, funkade kanon (Tack Ahlström).
På kvällen flyttade vi in våra saker i depåboxen. Blev ganska sent efter lite fulmekande med bromsar m.m.
Väl nerkrupen under täcket kände jag mig riktigt mör i kroppen. Armarna hade fått ganska mycket stryk under dagen. Kände att jag inte kunde göra så mycket mer nu. Utan nu var det "bare o åk" Till slut somnade jag med en skön förväntat om morgondagen. Det sista jag hörde, någonstans i bakgrunden. Var Tommy som snackade om spårval, teknik, bromste....
Lördag
Upp med tuppen! Nu skulle anmälan ske. Besiktiga hojen m.m. Allt gick som det skulle. På besiktningen var det en liten tjej (10år?) Som undrade om jag hade "stjöm"? Tittade lite sådär funderande på henne med lätt lutande huvud, och rynkande ögonbryn. -Självklart svarade jag, som att det var den självklaraste saken i världen. Senare sa min vapendragare. Att hon frågade om jag hade "Skum" (tankfoam). Ja det är inte lätt ibland :)
Nu var det inte så mycket spårval och teknik som språkades. Utan nu var det taktik för hela slanten. Hur svårt kan det vara o kvala tyckte jag. Då vart det Tommy som kollade på mig med snett huvud och rynkande ögonbryn.
Lite pirrigt var det inför kvalet, men på ett bra sätt. Jag var taggad och förväntansfull. Jag gjorde i mångt o mycket, som min Coach sa. La en helt ok tid för mig, en låg 1,44. Detta visade sig räcka till en 10:e startposition av 25 startande. OJ!
Rejs 1
Hade lyckats vila lite innan rejset. Var som sagt lite sliten i kroppen. Armarna var var stela o ömma. Ingen hade sagt til mig att det är jobbigt att rejsa. Jag har ju ändå spelat mycket fotboll o lite handboll i mina dagar... för ca 15 år, och 10kg sedan. Konstigt!Jag hittar min plats på gridden. Var ju inte så svårt. Någon snäll person med ett gott ordningssinne hade ställt ut små skyltar på just den plasten man skulle stå. Riktigt finurligt får jag lov att säga.
Äntligen var det tid för start. Lite nervös var man såklart, men mest förväntansfull. Nu stod man äntligen här, efter all planering och tid man lagt ner på detta. Folk skruvade på sig i sadlarna, rättade till utrustningen, lekte med visiren, la i 1:an för kanske 5:e gången m.m, allt detta till musiken av varvande motorer. Förväntan låg i luften...
Forts följer...
tisdag 5 maj 2009
Blod svett och lite rejsing! Del I
Allt började en torsdag..
Efter en ganska så hektiskt vecka med lite tokmek, och andra små justeringar. Var jag äntligen klar för avfärd mot dom djupa skogarna i småland.
Börje var juste och hämtade min hoj på torsdag e.m. Själv så åkte jag o min mekaniker/teammanager/PT/handyman Tommy, först tidigt på fredags morgon.
Efter en ganska så hektiskt vecka med lite tokmek, och andra små justeringar. Var jag äntligen klar för avfärd mot dom djupa skogarna i småland.
Börje var juste och hämtade min hoj på torsdag e.m. Själv så åkte jag o min mekaniker/teammanager/PT/handyman Tommy, först tidigt på fredags morgon.
Fredag
Lastade min lilla röda sportbil till bristningsgränsen och plockade upp Tommy. Allt var frid o fröjd tills vi precis passerat Borås. Då knäckte det till i bilen, och den började åla sig lite konstigt på vägen. Speciellt när man bromsade. Lagom glada i hågen kröp vi runt på alla fyra runt bilen för att leta efter fel. Inget hittades, och felet kvarstod. Efter lite överläggning (typ 10sek) Så tycket vi det var viktigare o komma fram till träningen i tid, så vi körde vidare. Nu betydligt försiktigare...
Väl framme, så vart det ingen tid att förlora. Vi var lite sena, och jag var jäkligt sugen på att få komma ut på banan, för att testa om hojen gick som den skulle.
Dagen till ära så hade jag slängt på nya sulor av märket Michelin. Hade aldrig kört på denna modellen innan, men dom var ju "billiga", så jag kunde inte motstå :)
Till slut så satt jag äntligen där i 270km/h och tvingade mig att inte bromsa för tidigt efter långrakan (funkade sådär). Hojen gick riktigt bra, och däcken var hur stabila som helst. Kanske lite nervösa fram, speciellt i utgångarna och när man passerade 200+ på rakan. Försökte intala mig att det bara var lite rejsigt.
På vägen ner hade Tommy tjatat hål i huvet på mig om spårval, gaskontroll, höjd in i kurvor, utgångar, startteknik, bromsteknik, körteknik, övrig teknik m.m. Listan kan göras lång :)
Har stor respekt för alla hans råd. För ca hundra år sedan tävlade han själv i 250 och superbike. Inbillade mig att han kanske visste ngt om detta.
Nu var det dax o tänka på alla dom där kloka råden. Hade lite svårt och bestämma var jag skulle börja någon stans bara. väl på banan så var allt nästan som bortblåst. Det är ju så mycket att tänka på när man ska köra motorcykel. Plötsligt kom jag tänka på vad han hade sagt, precis innan jag stack ut:
- Glöm nu inte att ha roligt!
Forts innom kort..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)